Stimstipendiaten Pappa Kapsyl: ”Barnmusik innebär total konstnärlig frihet”

Hur kommer det sig att du började skriva barnmusik?
– Jag har tidigare både spelat i band och haft soloprojekt men när jag fick barn 2006 lade jag musiken på hyllan, utbildade mig och tog ett vanligt jobb. Den livslånga drömmen om att försörja sig på musiken fick vänta och spelandet och skrivandet var under den perioden endast på hobbynivå.

Men trots att musiken under flera år fick stå tillbaka till förmån för familjelivet gick vägen tillbaka till det professionella musicerandet via sonen Svante – och hans enorma intresse för dinosaurier.

– När vi upptäckte Svantes dinosauriefascination lånade vi böcker, köpte leksaker och kollade på filmer om dinosaurier men på musikfronten hittade vi ingenting. Det fanns ingen musik om dinosaurier!

Detta sammanföll dessutom med Carl-Ottos egen längtan tillbaka till musikskapandet.

– Jag stod helt enkelt inte ut med att inte göra musik. Så ‘I quit my dayjob’ som man brukar säga och gav mig själv två år för att testa och se om jag faktiskt kunde försörja mig på musiken. Så jag och Svante började göra musik tillsammans! Svante lekte, jag satt med gitarren och vi improviserade ihop. Den lekfulla sidan hos mig kom fram, och jag kände ”Det här är roligt, jag vill göra en barnskiva!”

Kapsyler – en del av föreställningen

Ett album spelades därför in och gavs ut på eget bolag, men Carl-Otto insåg snabbt att publiken inte skulle hitta musiken på egen hand, han behövde helt enkelt ut och spela. Den första föreställningen han satte ihop i Kalmar gick ganska bra men det var när han började turnéra land och rike runt i samarbete med Länsmusikorganistationerna som karriären tog fart.

Idag har han gjort uppemot tusen förskole- och skolföreställningar och fått massor av barn att upptäcka musiken. Artistnamnet Pappa Kapsyl har en tydlig koppling till föreställningarna, berättar han.

– Namnet är en del av en mytologi då jag under varje föreställning delar ut halvmagiska kapsyler med olika tryck med dinosaurier och annat till barnen. Vad som gör kapsylerna just ”halvmagiska” är att de bara funkar till vissa saker – ibland. Man får prova sig fram. Kanske får man en turkapsyl som ger tur – om man har tur, eller så är det en önskekapsyl som bara fungerar om man önskar sig rätt saker, vid rätt tillfällen.

Hur uppstod Daddy Donut, ditt engelska alter ego?
– Under min studietid utbildade mig till översättare, därför kändes det naturligt och roligt att översätta låttexterna. Det finns en tradition av att översätta/adaptera framförallt engelska texter till svenska, sedan 50- och 60-talet så jag har valde att förkovra mig lite i det under utbildningen.

Carl-Otto gör även musikvideor till sina låtar och har nått framgång genom sina Youtube-kanaler.

– Med texter på engelska når man når så många fler. Jag tror faktiskt Daddy Donut är sveriges största barnmusikexport. Den andra skivan har jag dock inte hunnit översätta än, det blir så småningom. Jag inledde också ett samarbete med Universal för ett år sedan där de vill testa att översätta texterna till tyska.

Vad betydde det för dig att få Stims stipendium?
– Det var jätteroligt, jag blev väldigt glad. Både eftersom det var en fjäder i hatten för det konstnärliga men också för att pengarna gjorde att jag kunde köpa en ny musikdator. Det var viktigt för mig att öronmärka pengarna, att kunna säga ”Titta här är min stipendiemaskin!”

I år ger vi ut 300 extra stipendier med anledning av coronapandemin, hur har pandemin påverkat dig som artist och musikskapare?
– En hel del, eftersom jag lever på att spela live. Telefonen slutade ringa under våren så jag har fått styra upp mina gig själv. Den planerade påskturnén har flyttats till september men jag har kunnat köra sommarkonserter på Kalmar slott i vanlig ordning även om publiken varit mycket mindre på grund av restriktionerna förstås. Men det är klart bättre än ingenting.

Carl-Otto vill dock understryka att han upplever att han drabbats lindrigt jämfört med andra i branschen, eftersom han sköter allt ifrån ljud och ljus till roddande själv.

– Det är en fördel eftersom det minskar mina omkostnader. Är man enbart artist och beroende av andra så har man nog haft det mycket tuffare.

Konstnärlig frihet och fördomsfri publik

Ann-Christin Biel är ordförande för Stims stipendiekommitté och vill i år puffa lite extra för just barnmusiken.

– Att skriva texter och musik riktade till barn är stort. De är vår framtid. De är öppna, utan fördomar och de genomskådar allt. Skriv för dem! Inspirera deras fantasi. Visa att allt är möjligt. Att de kan gå sin egen väg. En vacker dag är det de som söker Stimstipendium! Musik berör. Förändrar oss. Ger mening. Det blir inte minst uppenbart nu under pandemin.

Just öppenheten och fördomsfriheten hos barn är enligt Carl-Otto den kanske viktigaste anledningen till varför han älskar att skapa barnmusik.

– Det finns två saker som är fantastiska med barnmusik. För det första har du total konstnärlig frihet vad gäller genre, sound och produktion. Gör du popmusik kan förväntningarna kring att du ska ha ett visst sound göra att lyssnare inte hänger med om du rör dig utanför och spretar för mycket. Inom barnmusik kan du istället låta genrevalet och soundet understryka budskapet.

– För det andra är ju publiken helt annorlunda – de ger så mycket kärlek. Och inte bara barnen utan även deras föräldrar. Det blir en väldigt speciell känsla när barn och vuxna kan digga musiken tillsammans. Detta har varit min ambition hela tiden och det känns som att jag lyckats. 

Vill du också få Stims stipendium? Ansök via Mina Sidor senast den 18 september!