Upphovsrätt för dig som skapar musik

Nuvarande regler om upphovsrätt finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729 med senare ändringar) som reglerar den svenska upphovsrätten, det vill säga i första hand upphovspersonens ensamrätt till sina verk.

Utgångspunkten för lagstiftaren har varit att den ekonomiska rätten till all praktisk användning av verket ligger hos den som skapat det. Med hänsyn till religiösa, kulturella och på annat sätt samhälleliga behov gjordes emellertid vissa inskränkningar i denna rätt.

Ensamrätt

Den upphovsrättsliga lagstiftningen är utformad så att rättighetshavarna, till exempel författare, kompositörer, musiker, fonogramframställare i olika väsentliga avseenden har ensamrätt till sina verk och prestationer. Tanken är att deras ekonomiska och ideella intressen ska kunna tillvaratas. Ensamrätten innebär, att rättighetshavarna - med vissa i lagen angivna inskränkningar - bestämmer om exemplar av verk ska få framställas och om de ska få göras tillgängliga för allmänheten genom att framföras offentligt eller överföras till allmänheten (på distans) eller om de i exemplarform skall få spridas till allmänheten. Upphovsrätten till ett verk uppstår i samma stund som verket tillkommer utan att några formaliteter behöver iakttas.

Ekonomisk rätt

Ensamrätten att bestämma över när och hur ett verk ska användas medför en ekonomisk rätt. När exempelvis ett musikstycke spelas offentligt för allmänheten eller spelas in och kopieras har upphovspersonen enligt huvudregeln rätt till ersättning.

Ideell rätt

Ensamrätten innebär också en ideell rätt. Det betyder i korthet, att upphovspersonen normalt ska namnges i samband med att dennes verk används, och att verket inte får ändras eller utnyttjas på ett för upphovspersonen kränkande sätt.

Verkens upphovsmän

I lagtexten heter det att den som skapat ett verk är upphovsman eller upphovsmän om det är flera. Vi väljer att alltid skriva upphovsperson istället. Kompositören, som har skapat en komposition, det musikaliska verket, har upphovsrätt till musiken. Om kompositionen har text har författaren upphovsrätt till texten, det litterära verket. Är texten översatt eller kompositionen bearbetad har också översättaren och musikbearbetaren (arrangören) upphovsrätt till översättningen respektive bearbetningen.

Överlåtelse av upphovsrätt

Upphovsrätt kan överlåtas eller upplåtas helt eller delvis. Som ett exempel på upplåtelse kan nämnas anslutning till Stim som innebär att en upphovsperson upplåter framförande- och mångfaldiganderätt på Stim/NCB. Ett annat exempel är förlagsavtal som tecknas mellan en upphovsperson och ett musikförlag.

Upphovsrättens skyddstid

I Sverige och i många andra länder främst EU-länder gäller upphovsrätt till ett verk under upphovspersonen livstid och till och med 70 år efter dennes dödsår. Därefter kan verket fritt framföras, bearbetas, spelas in med mera.

Rätten att mångfaldiga

Lagen ger upphovspersonen ensamrätt att mångfaldiga sitt verk, till exempel genom att låta trycka noter eller framställa inspelningar på skivor och band. Undantag finns från huvudregeln. Det är bland annat tillåtet att framställa ett eller några få exemplar av ett offentliggjort verk - till exempel kopiera det - men bara för användning i den privata sfären. Förlagan måste också vara laglig -det vill säga framställd med upphovspersonens samtycke.

Ansvar och ersättningsskyldighet

Uppsåtliga eller grovt oaktsamma intrång i upphovsrätten är straffbara. Straffet är böter eller fängelse i högst sex år. Om verk utnyttjas i strid med upphovsrättslagen ska ersättning betalas även om utnyttjandet inte är straffbart. Regler finns också om beslag och andra åtgärder som kan användas om exemplar framställs olovligt, till exempel att de skall förstöras. Åtal får väckas om det är påkallat ur allmän synpunkt. Domstol kan vid vite förbjuda ett fortsatt upphovsrättsligt intrång.