Upphovsrättens roll för skapandet – Fundamentet för ett kreativt samhälle

Rapporten hittar du här:  Rapport: Upphovsrattens roll för skapandet (PDF).
Läs gärna även en debattartikel från rapportförfattarna.

Den första essän, skriven av Stims seniorjurist Thorbjörn Öström, introducerar den moderna upphovsrätten som sedan åtminstone 1700-talet fyllt en samhällsnyttig funktion genom att sporra till skapande och bidra till bland annat journalistikens finansiering. Öström förklarar skillnaderna mellan den ideella och den ekonomiska upphovsrätten och tydliggör varför upphovsrätten fått status som mänsklig rättighet som samverkar med den grundlagsskyddade yttrandefriheten.

Därefter följer en essä av Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, som beskriver hur upphovsrätten tillsammans med de andra immaterialrätterna skapar stora ekonomiska värden för hela det svenska samhället. Wainikka anlägger såväl ett makro- som ett mikroperspektiv för att illustrera att vi i dag lever i en utpräglad kunskapsekonomi där immaterialrättsintensiva företag och branscher utgör en allt större andel av EU:s bruttonationalprodukt.

I den tredje, och sista, essän visar författaren och debattören Nima Sanandaji hur en stark upphovsrätt skapat en svensk musikbransch som årligen omsätter flera miljarder kronor. Sanandajis resonemang spänner från antikens Grekland via den islamiska guldåldern, vidare till 1200-talets italienska stadsstater fram till nutid och åskådliggör den samhällsekonomiskt revolutionerande framväxten av immateriellt ägande. Detta embryo till dagens moderna upphovsrätt ledde då till en minskad plagiering av musikaliska verk, vilket i sin tur gjorde det möjligt för fler att försörja sig som musikskapare. Det är lätt att ta nuvarande ordning för given, men enligt Sanandaji kan Sverige göra mer för att förhindra intrång i den svenska musiknäringen som verkar i den ”copyright-intensiva” del av ekonomin som skapat hundratusentals arbetstillfällen.


Frågor? Kontakta oss!