Olga Rosenberg, ansluten nr 100 000: ”Musiken är en egen plats”
Grattis! Hur känns det att vara stimansluten nummer 100 000?
– Det känns väldigt speciellt! Jag kan bara inte sluta tänka på den siffran – tänk att det är så otroligt många i Sverige som faktiskt vill göra egen musik. Och så är det såklart roligt att just jag blev nummer 100 000.
Du tog med dig ett ganska ovanligt instrument. Vad är det du spelar på?
– Det är ett indiskt harmonium från Bina Musical Stores – en sorts pumporgel jag beställt från Indien och som går att bära med sig. Den funkar lite som en blandning mellan en orgel och ett dragspel och ofta spelas harmonium sittandes på golvet. Nu har jag precis börjat lära mig det, men ljudet är så fantastiskt att det nästan låter bra vilka toner du än tar.
The Dream är den första låten du släppt – kan du berätta mer om den?
– I The Dream så har jag inspirerats mycket av naturen, havet och tankar på mig själv när jag var liten och var som en fisk i vattnet. Så jag skrev låten till mig själv, till lilla Olga. Jag vill hitta tillbaka till henne och säga till henne ”vad modig du var”. Jag hade tänkt på det här så mycket och kunde inte få den tanken ur mitt huvud. Så en kväll när jag satte jag mig vid mitt dåliga lilla elpiano rann låten bara ur mig direkt. Det var under tiden när jag gick på folkhögskola i Bollnäs och ganska snart fick jag chansen framföra låten för publik – jag blev så glad av hur fint den bemöttes. Det var många berördes av den och då kände jag att det här borde jag kanske släppa den någon gång? Slutligen bestämde jag mig för att släppa låten på min födelsedag – som min egen lilla present till mig själv. Det kändes symboliskt och fint. Och nu så här i efterhand är jag faktiskt väldigt stolt över mig själv. Att jag tog den hela vägen och släppte den.
Hur gick det till när du anslöt dig till Stim?
– Det gick lätt, jag gick bara in och fyllde i. Men jag tvekade lite först – jag tänkte: Det kanske ser dumt ut? Jag kommer ändå inte tjäna några pengar på den här låten. Ska jag verkligen? Men sen fattade jag ju att det handlar om mycket mer. Att låten är min. Min musik är min musik. Nu finns det dokumenterat. Och om någon skulle vilja använda den kan jag få den cred låten och jag förtjänar.
Så vad har du på gång just nu? Kan vi se fram emot fler låtar från dig?
– Ja, det hoppas jag! I höst börjar jag på musikhögskolan i Göteborg, på en linje där man får utveckla och arbeta med ett eget musikaliskt projekt under tre år. När jag skrev The Dream hade jag aldrig tidigare skrivit ett stråkarrangemang, men nu älskar jag det! Så mitt projekt blir att fortsätta med att kombinera stråkar med sång, det blir så dramatiskt och vackert.
Vad har musiken betytt för dig?
– Det är som en egen plats. Även innan jag började skapa musik så var lyssnandet en plats där jag kände mig fri. När jag sedan började skapa musik själv blev den platsen ännu större – den är liksom allting. Det mest fantastiska jag vet. Så i framtiden kommer jag vara glad om jag bara får vara i och göra musik.
– För mig har det aldrig handlat om andra, om att andra ska uppskatta min musik. Jag är inte så fäst vid musikteoretiska regler, utan nu skriver jag bara efter vad jag själv tycker låter fint och så. Jag vill fortsätta med det. Skriva för mig själv och få vara i känslan som musiken ger mig.
Lyssna på The Dream på youtube