Europas musikbransch ned 75 procent på grund av covid-19

Studien ”Rebuilding Europe: The cultural and creative economy before and after covid-19” visar den kulturella och kreativa sektorns stora betydelse för EU:s ekonomi. Innan covid-19 hade sektorn mer än dubbelt så många anställda som telekomindustrin och fordonsindustrin tillsammans, och högre tillväxt än EU:s genomsnitt. Aktörerna i sektorn representerade tillsammans hela 4,4 procent av EU:s BNP.

Konsekvenserna av pandemin, med restriktioner för social distansering och nedstängningar av konsertlokaler, har dock slagit tungt. Den kulturella och kreativa sektorn har drabbats hårdare än turistindustrin och nästan lika mycket som flygbranschen.
Under 2020 har hela den kulturella och kreativa sektorn I EU tappat över 30 procent av sin omsättning – sammanlagt 216 miljarder euro. Musiksektorn och scenkonsten har drabbats ännu hårdare, med en nedgång på 75 procent respektive 90 procent.

Några fakta om EU:s kulturella och kreativa sektor:

• Representerade 2019 4,4 procent av EU:s BNP.
• Årlig omsättning 2019 på 643 miljarder euro och ett förädlingsvärde på 253 miljarder euro.
• En av EU:s största sektorer för jobbskapande, med totalt 7,6 miljoner anställda – över åtta gånger mer än telekomindustrin.
• Starkare tillväxt än EU:s genomsnitt - 2,6 procent jämfört med 2 procent.
• Hade en positiv handelsbalans på 8,6 miljarder euro.
• Skapar teknisk innovation, mångfald och arbetstillfällen för unga.

Återuppbyggnaden

Studien från EY presenterar också ett antal rekommendationer för att den kulturella och kreativa sektorn ska kunna bli en drivande kraft för att återstarta EU:s ekonomi efter krisen.

För att sektorn ska kunna fortsätta spela en central roll för den totala ekonomin krävs nu särskilt riktade insatser från politiskt håll. Studien rekommenderar ett brett angreppssätt: ett omfattande offentligt återhämtningsstöd för att blåsa nytt liv i branschen och säkerställa återväxten på lång sikt, och göra den kulturella och kreativa sektorn till en motor för återbyggnaden av hela samhället. Det kommer också behövas stimulanser för att öka de privata investeringarna och ett stabilt juridiskt ramverk för att möjliggöra detta.

– 2020 var ett helt förödande år för stora delar av musikbranschen, och många har lidit hårt. Vissa har till och med tvingats stänga ner sin verksamhet helt. Den moderna konstmusiken hade det tufft redan innan viruset, och vi som kunnat försörja oss på vår verksamhet har varit få, och lyckligt lottade. Samtidigt har Sverige enormt många begåvade kompositörer, det är en stor förlust om vi inte kan tillvara på dem. När samhället öppnar upp igen kommer det vara helt nödvändigt med stöd utifrån för att branschen ska kunna komma upp på fötter, säger kompositören Jacob Mühlrad.

 – Den här studien visar på musikskaparnas stora bidrag, inte bara till kultur och livsglädje utan också till jobb och tillväxt i Sverige och Europa. Den kreativa sektorn är helt central som industri och näring, och visar dessutom vägen för svensk export. Det blir allt tydligare att globalisering och digitalisering driver på symbiosen mellan tech- och musik, två områden där Sverige är med och driver utvecklingen, säger Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen.

– När Sveriges ekonomi byggs upp igen efter pandemin kommer musikbranschen kunna vara en nyckel. Genom en kombination av en stark och modern upphovsrätt och riktade stimulanser kan musikbranschen fortsätta att utvecklas, och både musikalisk mångfald och ekonomisk tillväxt skapas i Sverige, fortsätter Karsten Dyhrberg Nielsen.

Karsten Dyhrberg Nielsen, Foto: Christian Gustavsson

Presskontakt:
Eric Aronson 
08-783 95 65