Vemodig

Det har onekligen hänt en hel del sedan gotlänningen Eric Palmqwist var barn och skrev sina allra första låtar. Bland annat har han haft stora framgångar som låtskrivare i Tyskland och Latinamerika, skrivit topplistelåtar i bland annat Nederländerna, Japan och Litauen och skrivit vinnarlåtarna till både finska Idol och The Voice.

Ändå kan man se en röd tråd genom åren – redan från de första barndomsalstren, menar Eric Palmqwist själv.

– Jag ser att det fanns ett vemod i min musik redan då. Ja, kanske inte just i Baka bullar, men en annan låt jag skrev som barn, Ingen vän, den var onekligen rätt sorglig…

Trots att Eric Palmqwist kommer från ett hem där kultur och musik inte fanns naturligt, har hans liv alltid kretsat kring musik.

– Jag kan inte förklara hur det kommer sig. Men det var lika självklart för mig som det var för andra att spela fotboll. Jag visste att musik var min grej, mitt sätt att uttrycka mig. Och trots att kultur inte fanns naturligt därhemma hade mina föräldrar ändå en bra skivsamling, så lite fick jag med mig.

Eric bildade sitt första band redan som barn och har sedan dess varit frontfigur i både indiebandet Monostar och folkpopbandet EPs Trailer Park. Den senare släppte sitt fjärde album i början av 2015.

– Även om jag stått mycket på scenen så har det alltid varit låtskrivandet som varit det primära. Där har jag en egen plats – ett eget universum.

Till en början skrev han bara låtar för sig själv. Det var först för cirka tio år sedan som han började skriva även till andra artister.

– Jag jobbade tillsammans med Erik Nyholm från Finland och vår allra första låt blev en stor hit i Tyskland. Erik är lite mer kommersiell och jag är en indie-nörd – det blev en spännande kombo.

Plötsligt öppnades andra dörrar och han lärde sig hantverket hur man skriver hitlåtar.  Det ena ledde till det andra och idag har Eric Palmqwist skrivit framgångsrika låtar till artister över hela världen – bland annat i Japan, Finland, Ryssland, Polen, Sydafrika och Tyskland.

– Visst är det lite skillnad på vad som slår på olika marknader. Och en låt kan bli väldigt olika beroende på om det är en japansk eller polsk artist som framför den. Men jag försöker att göra min grej utan att anpassa mig för mycket. Det är en balansgång, men funkar det så funkar det. Man brukar säga att ”en bra låt är alltid en bra låt” och det stämmer.

Allra bäst går det i Latinamerika. Nyligen låg låtarna Valiente och Amor, Amor, Amor – som Eric Palmqwist har skrivit tillsammans med Angela Dávalos och Mats Hedström till den mexikanska sångerskan Paty Cantú (också medkompositör) – listetta i fem länder.

– Det är mycket stora känslor i Latinamerika. Det är kul. Just nu klättrar den dessutom på den amerikanska billboardlistan.

Men Japan är en gåta, tycker han.

– Där är poplåtar något helt annat. De är mer visuella och måste ses. Jag fattar aldrig riktigt vad som funkar, ibland är de nöjda och ibland säger de bara att låten är ”too western”.

En låt som blev en stor hit är Animal med den japanska tjejgruppen Girls Generation.

– Men de sjunger på japanska och det enda som är kvar av min text är ordet ”animal”, haha. Jag är rätt prestigelös, så det är okej.

Just nu jobbar Eric Palmqwist på sitt allra första soloalbum – på svenska.

– Jag aldrig skrivit på svenska tidigare, så det känns annorlunda. Det är skönt att bara skriva för mig själv, som omväxling. Det ger ny energi.

Men den största motvikten och inspirationskällan är ändå den nio månader gamla dottern, Ruth eller Rutan, som han kallar henne.

– Hon är fantastisk! Plötsligt har musiken för första gången i mitt liv hamnat på andra plats.

(texten ursprungligen publicerad i Stim-Magasinet #2, 2016)

Text: Pia Runfors
Foto: Johan Bergmark