10 juni 2023
”Swim in Mexico, mademoiselle, point and laugh while he fell, who's laughing now, now that I'm explosive like Alfred Nobel?”

Jonatan Leandorer Håstad, mer känd under ett av sina alias Yung Lean, släppte 2013 låten ”Ginseng Strip 2002”. Textraden om att simma i Mexico hade han skrivit som femtonåring och till- sammans med sina vänner i musiker- kollektivet Sad Boys spelade de in musiken som bland annat släpptes på videosajten Youtube, med en tillhörande hemmagjord musikvideo. Där blev den viral och spred hans namn och talang i början av 2020. För denna låt och annan musik som han släppte genom olika digitala plattformar, dök han till synes upp från ingenstans och blev nominerad till P3 Guld. Tio år senare, 2023, var låten fortfarande aktuellt, då den var en av de mest använda låtarna på appen Tiktok med ca 10 miljoner spelningar. Tiktok undvek länge att betala för sina användares bruk av så kallade ljudtapeter, men 2022 kunde Stim som ett av de första upphovsrättssällskapen i världen betala ut ersättning från den populära appen. Detta genom ett avtal med licenshubben ICE som Stim startat och drivit sedan 2007, som ett led i kampen för musikrättigheternas plats på en alltmer global och diversifierad musikmarknad.

Branschen prövas

2020-talet har till viss del varit tufft för musikbranschen. Ingen hade kunnat ana vad som skulle ske när ett okänt virus började sprida sig världen över. I mars samma år lanserade Kungliga Operan sin digitala plattform Operan Play som skulle sända både förinspelade föreställningar och nya uppsättningar till en publik som nödvändigtvis inte kunde vara på plats i salongen när det vankades nypremiär. Tajmingen visade sig vara skrämmande rätt i tiden, då restriktioner kopplade till coronaviruset en kort tid därefter tvingade konserthus, klubbar och andra spelplatser för levande musik att pausa sina verksamheter. Det sägs att nöden är uppfinningens moder och många arrangörer hittade trots svårigheterna sätt att fortsätta hålla musiken vid liv. Spelningar utan publik som sändes hem till ”konsertbesökarnas” skärmar blev vardagsmat.

Samma uppdrag nu som då

De senaste decennierna har inneburit en explosion för digitala plattformar. Det har inte bara påverkat musikbranschen, utan i princip alla kreativa verksamheter. Men trots att musiklandskapet och konsumtionen förändrats är förutsättningarna för att en musikskapare ska få betalt inte så annorlunda idag jämfört med för 100 år sedan. Grundpremissen är densamma.

Stim och andra upphovsrättsorganisationer kämpar nu som då för att musikskapare ska få ersättning för sitt arbete från ändra till näringsidkare som använder musiken som en del i sin verksamhet. Oavsett var, hur och varför musiken spelas. Den digitala världen har öppnat upp för fler plattformar att använda musik på, men den har också gjort det enklare att registrera såväl nya verk som själva musikanvändandet. Musiken är med och ljudlägger samtiden och tar oss med in i framtiden.

100 år av musikhistoria

Läs berättelsen om hur Stim under ett helt sekel arbetat för att musikskaparna ska få betalt. 

1923: Starten av Stim

1948: Skivor och television

1959: Folkparker och nya musikstilar

1976: Disco och bakgrundsmusik

1987: Fler tv-kanaler och bärbar musik

1995: Cd-skivan och ett svenskt under

2008: Streamingen tar över

2023: Nya plattformar och förändrad juridik

 

Text och research: Bartosz Petryk, Centrum för Näringslivshistoria och Stim

Illustrationer: Johan Isaksson