Varför modernisera upphovsrätten?

Vikten av immaterialrätt blir tydlig i en ny EU-rapport som slår fast att bidraget från immaterialrättsintensiva industrier utgör 42 procent av BNP och 28 procent av sysselsättningen.

I dagens moderna värld är en uppdaterad lagstiftning inom immaterialrätt viktigare än någonsin, med en välfungerande intellektuell äganderätt kommer satsningar och investeringar. En form av immaterialrätt är upphovsrätt. Genom upphovsrätt skyddas de digitala värden som skapas i form av bland annat musik och film. Utan en fungerande upphovsrätt blir det omöjligt att både satsa på och verka inom den framgångsrika svenska musikbranschen.

Idag omsätter musiksektorn nästan elva miljarder kronor i Sverige, och är precis på samma sätt som andra branscher i behov av fungerande lagstiftning och investeringsskydd för att kunna utvecklas. Sverige är bland de bästa i världen på att skapa popmusik, vilket är en fantastisk bedrift för ett litet land som Sverige. Men det finns även ett svenskt musikunder i techbranschen, där vi bland annat ligger bakom Spotify, Soundcloud och Auddly. Vi är faktiskt så framgångsrika att Svenska Institutet skapar utställningar över hela världen om just det svenska gränssnittet mellan musik och teknologi.

Kulturellt innehåll driver en digitala ekonomin

Det kreativa och kulturella innehållet går hand i hand med tekniken som sprider det, musiken och de digitala plattformarna utvecklas i symbios. Idag är det kulturella innehållet är den största intäktskällan i den digitala ekonomin och såväl globala IT-jättar som Instagram, Spotify och Apple som mindre företag, har nått framgång tack vare kulturellt och kreativt skapande.

Å andra sidan gäller även det omvända. För att musikbranschen fortsatt ska kunna växa krävs idag inte bara en stark upphovsrätt utan även en fungerande tekniksektor. Ny teknik skapar nya möjligheter för musikskapare att sprida sina verk och hitta nya distributionsformer som når nå ny publik.

Politiska reformer

Den viktigaste politiska frågan för musikbranschen är EU:s modernisering av upphovsrätten. En på många sätt teknisk och komplex fråga men som har mycket stor strategisk vikt för alla musikskapare och upphovspersoner.

EU-kommissionen lanserade moderniseringen 2016 med ett paket som innehåller flera intressanta förslag, bl a underlättande av distansundervisning i Europa, förstärkning för museer som vill tillgängliggöra vårt gemensamma kulturarv, en förbättrad möjlighet för forskare att få tillgång till text- och datamining och ökad transparens och insyn i musikskaparnas avtal.

Det förslag i moderniseringen som fått mest uppmärksamhet är artikel 13 som går ut på att stärka musikskaparnas position i förhållande till plattformar där användarna själva laddar upp material och lyssnar på musik, till exempel Youtube. EU-kommissionen slår fast att plattformarna har tjänat miljarder tack vare annonsering kopplat till det kulturella innehållet, och att skaparna av innehållet inte har haft någon möjlighet att påverka situationen eller få skäligt betalt för det tack vare en 20 år gammal lagstiftning som är illa anpassad för dagens plattformstjänster.

En viktig del av artikel 13 är att de som fått material felaktigt blockat av till exempel Youtube, nu ska få en lagstadgad rätt att klaga och lösa ärendet. Detta är en fråga vi vet berör många redan idag, inte minst låtskrivare och youtubers som arbetar hårt för att tillgänggöra och tjäna pengar på sitt skapande.

Det finns dock motståndare till moderniseringen som sprider skrämselpropaganda i stil med att det här handlar om internets undergång och att de politiska reformerna kommer drabba skaparna. Det stämmer inte. Den mest grundläggande frågan handlar om att skapa moderna regler med tydligt ansvar om vilket material som behöver betalas för när det används.

En viktig aspekt på frågan är att onlineplattformar där användarna själva laddar upp material blir mer och mer populära för musikkonsumtion. Det ökar vikten av konkurrensneutrala villkor på streamingmarknaden, där t.ex. Spotify verkar, eftersom att det uppstår en skevhet i marknaden när det är så tydligt att olika tjänster har olika ansvar för upphovsrättsligt skyddat material.

Läs gärna vad EU-kommissionen säger om memes här, och vad de säger om youtubers här.

Framtidsfråga

I en tid när allt mer digitalt innehåll konsumeras på sociala medier och på delningstjänster är det lättare än någonsin för musikskapare att sprida sitt material. Det är fler som lyssnar på mer musik, och musiken har blivit mer närvarande i nya delar i våra liv. Detta är fantastiskt och har kommit till tack vare den tekniska utvecklingen. Samtidigt måste lagstiftningen hänga med, annars riskerar vi få en situation där skapandet nedvärderas och äganderätten urholkas. Lagstiftningen har inte uppdaterats på nästan 20 år och det lär dröja lika länge tills nästa möjliga modernisering. Om vi idag inte ser vikten av en stark immaterialrätt och en skapande sektor kommer vi imorgon att drabbas både vad gäller skapandet och i förlängningen Sverige och Europas ekonomier i stort.