Ny upphovsrättslagstiftning för onlinemiljö
Direktivet har förhandlats under många år i EU och beslut togs 2019. Ett EU-direktiv börjar inte gälla på en gång utan alla EU-länder får två år på sig att stifta nationella lagar i enlighet med direktivet. Det är en utmaning att säkerställa att den nationella lagstiftningen blir lika bra som beslutet i EU och bland de länder som kommit längre fram i sin planering av implementeringen än Sverige så har man tolkat direktivet på olika sätt. Det återstår därför mycket arbete för att se till att vår lagstiftning blir så bra som möjligt.
Sveriges regering har arbetat med frågan länge och flera olika frågeställningar har varit ute på remiss. Inom kort kommer det officiella lagförslaget för hur Sverige ska implementera upphovsrättsdirektivet, vilket blir mycket intressant för alla låtskrivare och kulturarbetare. Den svenska lagstiftningen ska vara på plats senast 7 juni.
Få kan ha missat den stora samhällsdiskussion om vilket ansvar de stora nätjättarna bör ta för innehållet på sina sidor. Mycket av diskussionen handlar i nuläget om vilka åsikter som ska få uttryckas på plattformarna. Upphovsrättsdirektivet handlar dock snarare om att slå fast att plattformarna ska ta ekonomiskt ansvar och teckna licens med de stora rättighetshavargrupperna, som till exempel Stim. En tydligare lagstiftning skulle bidra till större långsiktighet och trygghet för både användare och upphovspersoner när det gäller möjligheten att ladda upp och konsumera upphovsrättsskyddat material på till exempel Youtube eller Facebook.
Genom att plattformarna får ett större ansvar för det upphovsrättskyddade materialet rättas även en oschysst konkurrens till. De traditionella streamingtjänsterna som Spotify måste ta fullt ekonomiskt ansvar för allt material de tillhandahåller, till skillnad från de plattformar som har hävdat att de bara är en teknisk leverantör och inte behöver betala för materialet. Genom att ge samma villkor för alla aktörer, oavsett om det är användare, skivbolag eller aggregatorer som laddar upp materialet kommer spelplanen utjämnas och vi får en bättre musikmarknad.
Genom licenser får plattformarna spela upphovsrättsskyddat musik, på så sätt får låtskrivarna betalt och plattformarna kan känna sig trygga med att de inte tillhandahåller olagligt material. I dessa licensavtal är en viktig del musikrapportering. Det innebär att plattformen berättar för rättighetshavarna hur mycket-, men också vilket material som spelats på tjänsten. Det gör att t ex Stim kan få rätt betalt och sedan slussa ut pengarna vidare till rätt låtskrivare vars verk har spelats på plattformen. Om inte plattformarna rapporterar vilka låtar som spelas, kan organisationer som Stim inte heller få in rätt ersättning för sina låtskrivares räkning. Det innebär att ju sämre plattformarna är på att identifiera vilka låtar som spelas, desto mindre behöver de betala till låtskrivarna.
En viktig del upphovsrättsdirektivet handlar därför om att plattformarna måste öka transparensen kring vilken musik som används på plattformarna och förbättra den musikrapportering som sker till rättighetshavarna. Korrekt rapportering är inte bara en förutsättning för att upphovspersonerna ska få ersättning när deras musik används utan även för att kollektiva förvaltningssällskap som Stim ska kunna betala ut rätt ersättning till rätt person.
Det är därför viktigt att upphovsrättsdirektivet implementeras så att det tydligt slås fast att plattformarna ska förbättra sin rapportering till sällskapen.