Debatt: Krävs en räddningsaktion för branschen – annars tystnar Sverige

Vi företrädare för den svenska musikbranschen ser med fasa på konsekvenserna av coronautbrottet i Sverige.

Självklart måste alla ta sitt ansvar för att minska smittspridningen. Dessa uppoffringar kommer dock med stora ekonomiska kostnader för en kultursektor som redan före krisen ofta kämpat i motvind.

"Möjligheterna som bortblåst"

Krisen kan för musiklivets del sammanfattas med tre ord: allt är inställt. Detta drabbar hela musikens värdekedja – från låtskrivare och kompositörer till artister, musiker, musikbolag, producenter, bokare, musikförlag, konsertarrangörer med flera.

I förlängningen drabbar det dels alla miljontals musikkonsumenter som är vana vid ett musikliv med stor mångfald, dels hela den svenska musikexporten.

Men kan musikbranschen inte klara sig på strömmad musik på nätet? Det enkla svaret är nej.

Ytterst få svenska musikskapare och utövare kan i dag leva enbart på intäkter från tjänster som Spotify och Apple music. För att få det att gå runt måste de flesta uppträda och turnera samt förlita sig på intäkter från musik som spelas i radio och tv, på restauranger, teatrar, i butiker, gym etcetera. Och i coronakrisens spår är de möjligheterna som bortblåsta.

Insatser anpassade för andra branscher

De politiska förslag som regering och opposition presenterat hittills är välkomna. Men precis som sades i samband med kulturministerns presskonferens under fredagen är 500 miljoner kronor till kulturen bara ett första steg.

Även om det också har lanserats andra insatser för företag, så är de anpassade för andra branscher. För musikbranschen, som till stor del består av frilansare och egenföretagare, hjälper förslag som korttidsarbete, borttaget sjuklöneansvar och nya lånemöjligheter föga.

Till skillnad från många andra yrkesverksamma kan de inte på samma sätt gå över till A-kassa eller få smittbärarpenning. Och även om det finns vissa kollektivavtalade regler om ersättning vid avbokning är det i praktiken svårt – och kan ta mycket lång tid – att få pengar från konkursbon eller ekonomiska föreningar utan pengar. Det är ju precis dessa företag som vi nu vill bidra till att rädda.

Tillfälligt stöd räcker inte

För de lite större företagen så är inte förslagen tillräckliga. Alla investeringar i form av planering, bokning, repetitioner, inspelningar, förskott, marknadsföring med mera skulle nu tas hem med biljettintäkter och annan försäljning. Men i princip alla de intäkterna uteblir. Kvar står bara kostnader och ingen verksamhet.

Det räcker inte att tillfälligt stötta individer och företag, vars intäkter försvunnit över en natt. För dessa intäkter återvänder bara till del när den värsta krisen är över. Även när livescenen är igång samt teatrar och butiker öppnar igen så riskerar viktiga intäkter att minska i flera år framåt. Musikbranschen är också en central del av många andra kulturuttryck, som till exempel film och teater. När nu alla de branscher vi verkar i drabbas samtidigt, slår det extra hårt.

Ökade stödåtgärder

Så vad bör göras?

Vi som skriver under detta representerar det svenska musiklivet. Vi är eniga om såväl behov som breda åtgärder och har redan börjat vidta och diskutera en lång rad egna insatser. Utifrån våra olika organisationers verksamhet arbetar vi intensivt för att stötta våra medlemmar i detta akuta läge. En rad initiativ är redan igång, som att inrätta särskilda fonder för ekonomiskt utsatta och underlätta för nya former av distribution av musiken etcetera.

Men det räcker inte. Utan ökade stödåtgärder från politiskt håll ser framtiden för musikbranschen i Sverige dyster ut, alldeles oavsett vad vi på egen hand gör för att hålla branschen flytande. Utan hjälp riskerar den framgångsrika musikexporten som satt Sverige på kartan att förlamas och bördan för musikskaparnas försörjning kommer inom kort att läggas på kommunerna genom försörjningsstöd.

Stöttar KLYS förslag

Vi vill därför uppmana våra folkvalda politiker och berörda myndigheter som nu fått uppdrag av regeringen att hastigt ta fram förslag på åtgärder för att förhindra en potentiell katastrof. Vi stöttar organisationen KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd) och deras förslag om krispaket för att säkra kulturens överlevnad. Men vi ser också att det behövs ytterligare insatser för att stötta branschen som helhet.

Vi föreslår därför att staten också inrättar en eller flera fonder efter dansk modell där konsertarrangörer och liknande verksamheter som förlorat alla intäkter kan få ansöka om kompensation.

Ett tyst Sverige

Vi för gärna en dialog om konkreta åtgärder för att säkerställa att de kan anpassas till hela vår mångfacetterade bransch. Musiksverige kommer därför att ta fram underlag med beräkningar på hur olika delar av musikbranschen påverkas ekonomiskt.

Tillsammans kan vi värna Sveriges framtida musik och de omätbara kulturella, ekonomiska, känslomässiga och sociala värden som den representerar. För utan musik tystnar Sverige.

Jan Granvik
Ordförande, Musiksverige och ordförande, Musikerförbundet
Karin Inde
Vice ordförande, Musiksverige och verksamhetsledare, Svensk jazz
Ludvig Werner
Vd, Ifpi Sverige
Alfons Karabuda
Ordförande, Sveriges kompositörer och textförfattare (SKAP)
Rebecka Sjöström
Collective rights manager, Playground music
Stefan Lagrell
Vd, Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI)
Gunnar Jönsson
Ordförande, Sveriges yrkesmusikerförbund (SYMF)
Karsten Dyhrberg Nielsen
Vd, Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM)
Eleonor Otterdahl
Kommunikationsdirektör, Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM)
Jonas Sjöström
Ägare Playground music

Undertecknarna utgör styrelsen för organisationen Musiksverige

Debattartikeltn publicerades den 24/3 2030 på www.alltinget.se