Älskade barnvisor – och hur fel blev rätt

Artikeln ursprungligen publicerad i Stim-magasinet #01, 2016

Georg Riedel har över 1100 musikverk registrerade hos Stim, och siffran ökar hela tiden. Trots sina 82 år är han nämligen fortfarande i allra högsta grad aktiv. Just nu tonsätter Georg Riedel tre svenska poeters texter och ska senare framföra dessa tillsammans med dottern Sarah Riedel och Bohuslän Big Band.

Många av Georg Riedels verk är jazz och konstmusik, men flera hundra är också barnvisor. Och flera av dessa kan definitivt räknas som en del av vår nationalskatt. För vad vore väl Sverige utan till exempel Idas sommarvisa, Du käre lille Snickerboa, Sjörövarfabbe och Världens bästa Karlsson?

Men det hade faktiskt kunnat gå helt annorlunda.

Flydde från kriget

För det första föddes Georg Riedel i Karlsbad i nuvarande Tjeckien. Han flydde undan det antågande kriget tillsammans med sina föräldrar och kom till Sverige 1938. Hade det inte skett hade han sannolikt aldrig träffat Astrid Lindgren och många kända visor hade inte blivit komponerade.

För det andra jobbade Georg Riedel som jazzmusiker och jazzkompositör, och hade aldrig skrivit en barnvisa när en tragisk olycka plötsligt skulle leda honom i en ny riktning. Hans vän och kollega Jan Johansson hade just inlett arbetet med att komponera filmmusiken till Här kommer Pippi Långstrump när han omkom i en bilolycka. Snart ombads Georg Riedel att avsluta vännens arbete.

– Jag var väldigt tveksam. Vi var ju nära vänner och det kändes svårt och känslosamt att hantera arvet efter Jan. Dessutom var det en helt ny genre för mig, berättar Georg Riedel.

– Samtidigt hade jag under några år närt en liten dröm om att få komponera musik till barnfilm. Jag hade gjort mycket filmmusik, men aldrig till barn.  

Hur det gick vet vi. Det blev början på ett långt samarbete med Astrid Lindgren – totalt skrev Georg Riedel musiken till nio av hennes filmer.

Fel blev rätt

– Då, i början, hade jag ju ingen aning om att barns röster har ett begränsat omfång. De kan inte ta lika höga och låga toner som vi vuxna. Men barnen brydde sig inte, de sjöng ju i alla fall. Så det funkande, säger Georg Riedel.  

– Det kändes roligt att få göra något så lekfullt. Och jag upptäckte att jag hade ett inneboende melodiskt sinne som fungerade väldigt bra till barnvisor. 

Astrid Lindgren-filmerna ledde också vidare till fler samarbeten med svenska barnboksförfattare. Bland annat har han tonsatt många barnvisor åt Lennart Hellsing, Barbro Lindgren och Ulf Stark. Och han har skrivit signaturmelodin till teveserien Alfons Åberg av Gunilla Bergström.

– När jag skriver för barn låter jag oftast texterna styra hur melodierna blir. Och så gör jag i regel lite enklare melodier så att barnen klarar att sjunga visorna. Men jag blandar ändå gärna det lite enklare med något komplext. Dessutom brukar jag smyga in lite jazz, för att indoktrinera dem lite…

Barnen tuffaste kritikerna

När Georg Riedels egna barn var små fick de inte sällan äran att provsjunga hans låtar.

– På så vis fick jag bättre kläm på om de fungerade. En gång när jag bad min dotter att sjunga en ny låt sa hon ”Men pappa… Ekorr´n satt i granen finns ju redan!”.

Han hade skrivit en melodi som var alltför lik Alice Tegnérs barnvisa och det fick han minsann höra. Det var bara att börja om på nytt.

Av alla barnvisor Georg Riedel gjort är han lite extra nöjd med Fattig bonddräng. 

– Jag tycker också att Bananskivan, där jag tonsatte texter ur Lennart Hellsings Bananbok, blev väldigt bra.

På Hellsings begravningsceremoni i slutet av 2015 framförde Georg Riedel Vaggvisa för liten grön banan till sång av dottern Sarah Riedel.

– Det var på önskan av Lennart själv och blev mycket känslosamt och fint.

Text: Pia Runfors
Foto: Fredrik Hjerling