"När vi bokar något så är det för att någon i föreningen vill”

Huskvarna Folkets Park grundades redan 1925 och har sedan dess varit en given mötesplats för musik, kultur, politik och allt däremellan. Akter som Håkan Hellström, Johnossi och Veronica Maggio har klippkort till parken som också lockar internationella artister.

Ellen Stenberg är verksamhetsutvecklare på Huskvarna Folkets Park och har bland annat hand om marknadsföringen och konserterna i parken. Hon är festivalälskare ut i fingerspetsarna och drömde redan som 10-åring att åka till Roskilde. I början av 00-talet gick hon på sin allra första spelning i parken och 2013 engagerade hon sig i parkens egen popfestival Popadelica.

Hur hittade du till Huskvarna Folkets Park?

– Jag har alltid gått ditt. Jag är från Norrahammar och har alltid tyckt att det är kul med livemusik och festivaler. När jag var yngre var jag med i ungdomssektionen på ridklubben och vi gjorde en luciashow ett år. Där kom jag på att jag ville arrangera grejer. Via en kompis engagerade mig i Popadelica, en helt ideellt driven festival. 2021 tog jag över efter Per-Magnus Söder som numera är folkparkschef.

Ni har en väldig bredd i era bokningar, från bilträffar till Casanovas och Bolaget. Hur tänker ni när ni musiksätter ett år?

– Vi försöker få till en bra blandning. Något som är på g upp, något för en äldre målgrupp, något för den som vill gå på konserter men inte nödvändigtvis är intresserade av musik. Det är viktigt för oss att komma ihåg att inte alla njuter av den där smala indiebokningen, utan man vill ha en kul kväll med bra blandning. Förra sommaren var helt tokig, vilken lineup! Det var folkfest från maj till september. Och denna sommar ser ut att sluta på samma sätt!

Hur lockar man internationella akter till Huskvarna Folkets Park?

– Jag vet knappt, haha. Jag är chockad över att Beach Boys och UB40 kom till oss i somras, det var så häftigt. Det är kul med internationellt besök - man inte ska behöva bo i storstäderna för att kunna njuta av bra livemusik, det är ju därför vi håller på. Vi är noga med att alltid behandla alla lika, oavsett om du ska spela för 100 personer eller för 5 000 personer. Sånt där sprider sig, även internationellt.

Vad betyder det ideella arbetet för Huskvarna Folkets Park?

– Den ideella kraften betyder allt. När vi bokar något så är det för att någon i föreningen vill göra den spelningen. Man gör något som man själv vill gå på och då blir det riktigt bra. Det finns inga ägare som säger att vi måste tjäna pengar eller gå med vinst – all vinst går direkt tillbaka i verksamheten. Man samlas för att man tror på något, det är vårt DNA. Men det är också viktigt att inte utnyttja ideella krafter. Även om vi inte alltid kan ge dem pengar tillbaka så ser vi till att ge dem utbildningar, referenser eller bjuder med dem på resor.

Berätta lite om er satsning ”Ung Arrangör”.

– Arrangörer är en jätteviktig del i evenemang över huvud taget blir av och det är få unga som arrangerar idag. Det måste vi ändra på, så med pengar från Kulturrådet startade vi upp Ung Arrangör. Det sker helt på deltagarnas villkor och de får själva bestämma vad de ska göra. Vi trodde att alla skulle vilja göra en spelning med Bolaget men så har det inte varit. Vi ska till exempel köra Tobbe Trollkarl och det ser de jättemycket fram emot. Ett annat gäng ska göra en stor EPA-träff. Från början kände de inte varandra men nu är de ett sammansvetsat gäng. Det är så viktigt att de får någon som tror på dem och att de får växa med ansvar. De har fått en plats.

Är ni folkbildare?

– Ja! Inom både musik och kultur, och visa på att det finns en bredd. Vi har andra projekt än de musikaliska, till exempel ett tillsammans med Biosfärsområdet Östra Vätterbranterna som heter Förvilda Folkets Park. Där ska vi använda vår gamla åkermark för att utveckla den biologiska mångfalden. Man ska kunna ta med sig allt man lär sig hem, så att när man ska köpa växter till sin balkong hemma så ska man veta vad som främjar den biologiska mångfalden.

­– Vi är en musik-venue, men vi har också jättemycket kulturhistoria som vi är dåliga på att prata om. I snart hundra år har vi varit en mötesplats för kultur och nöjen. Vi är så mycket mer än bara spelningar. Jag tänker inte minst på de många politiska möten som skett hos oss, eller PRO som är hos oss varje år.

Hur tänker ni kring mindre band och musikalisk återväxt?

– Park Sounds är ett utmärkt tillfälle. Vår publik litar på oss, vi har ett starkt varumärke och ett högt förtroende. Sätter vi något på scen så kommer de dit och kollar. Vi försöker boka mindre band hela tiden, även som support till större band. Mindre scener är jätteviktiga. Man kan inte bara ha en jättestor arena och inte ha något mindre. Hela ekosystemet behövs.

Varför åker man till Huskvarna Folkets Park?

– Av många anledningar. Vi sätter ihop unika kombinationer, förra sommaren hade vi till exempel Veronica Maggio och Thomas Stenström tillsammans. Huskvarna Folkets Park är också lagom stort, det blir mer behändigt med vår 5000-7500 stora publik. Vi är kanske inte den trendigaste konsertplatsen, men vi har stor charm och en sann folkparksanda. Sen kan man krypa från tågstationen till oss, det är också en stor fördel. 60 procent av våra besökare är inresande utanför kommunen. Hur många inresande beror på vilket typ av event det är.

– Vi vill att parken ska vara för alla. Så ofta vi kan så försöker vi påverka produktionen att sänka ljudnivån så att även barn under 13 år kan gå på spelningarna. När vi hade Hooja här i höstas så reste barnfamiljer från Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad hit för att gå på konsert en torsdagskväll, vilket normalt sett inte är en ultimat dag för en spelning.

Berätta om dina bästa minnen från parken.

– Åh, det finns så många. Men Kent 2002 var speciellt, det är enda gången de spelat hos oss och det är liksom ”mitt band”. Sen minns jag när The Ark spelade i teaterladan typ 2007 så hade Ola Salo på sig sina vingar och klättrade upp på balkongerna. Han är, vad jag vet, den enda som har gjort det. Konditorns på Popadelica 2012 var fantastiskt, de spelade dansbandsversioner av hits och alla dansade på borden och bänkarna. Och så alla vänner man fått så klart. Det är så många jag aldrig hade lärt känna om jag inte jobbat på parken. Det är jag tacksam för.

Ni fyller 100 år om två år – hur ska ni fira?

– Stort! Mer kan jag inte säga. Man får hålla utkik i våra kanaler.