För mycket snack

Podcasts är ett fenomen som vuxit snabbt de senaste åren.

I Sverige har andelen som lyssnar på poddar varje dag nästan fördubblats sedan början av 2015. Nästan var tredje svensk lyssnar idag på en podcast minst en gång i månaden, enligt en undersökning av Orvesto Konsument. 

Det görs poddar över allt – om allt mellan himmel och jord. Det är kanske inte så konstigt. Det krävs ingen avancerad teknik, inte heller sändningstillstånd. Det innebär att nästan vem som helst kan skapa en podcast. 

Podcastmarknaden är dock relativt fragmenterad. 

– Bara ett fåtal poddar är riktigt stora. Sedan kommer en lång svans med ett oändligt antal mindre podcasts varav många är små och nischade, säger Anders Cangemark, som jobbar med licensiering på Stim.   

Svenskarna har några tydliga pod-favoriter. P3 Dokumentär sticker ut som den klarast lysande stjärnan med över en drygt en miljon lyssnare varje månad. Andra populära poddar är Filip och Fredrik, Värvet, Alex och Sigge, Fredagspodden och Gry och Anders. Var och en med mellan 150 000 och 250 000 lyssnare varje månad. 

Bland de mer musikorienterade poddarna har ”Hemma hos Strage” seglat upp som en ny favorit hos svenskarna, enligt omröstningen till Årets bästa podcasts. Andra populära poddar om och med musik är till exempel Jenny & Vänner, Gradvall, Livet är en fest och DJ 50 spänn.

Generellt är det mycket få Podcast-producenter som spelar musik i någon större utsträckning. Tommie Jönsson tillhör undantagen. När han startade DJ 50 spänn hade han arbetat inom radio och tv i cirka 15 år och kände ett starkt behov av att göra sitt eget program där han inte behövde tänka på varken målgrupper, genomslag i media eller kända gäster. 

– Jag upplever att det under 2000-talet har blivit en allt hårdare profilering och playlistifiering av musikprogram i radio. Det jag ville lyssna på var program med random musik som är totalt oväntad och oförutsägbar, samt musik som på något sätt speglade en specifik människa istället för en målgrupp, säger Tommie Jönsson.  

Resultatet blev en egen musikpodcast om billiga och begagnade vinylskivor. Varje vecka bjuder han in en gäst som får 50 spänn som hen ska köpa fem vinylskivor för. Tillsammans spelar de sedan skivorna och pratar om dem. 

– Många tror nog att det är krångligt och jättedyrt med musiklicenser. Det är förståeligt eftersom de flesta poddar görs på hobbynivå och då har man varken tid eller resurser att kolla upp hur det funkar. Det gör att man helt enkelt struntar i musiken, säger han. 

– Musik är inte heller lika viktig som material i ljudmedier numera. Detta beror på att den moderna konsumenten musiklägger sitt eget liv. Om de vill höra musik öppnar de Spotify och söker upp det de vill lyssna på. Det finns också ett uppdämt behov av pratprogram i ljudmedier som ligger utanför det som Sveriges Radio och de kommersiella radiostationerna erbjuder idag. Det handlar ofta om nischintressen, intimt kompistilltal, skvaller, lååååånga avsnitt. I det sammanhanget är lyssnarna inte intresserade av musiken. 

Det är synd, tycker Tommie Jönsson. 

– Ja, personligen tycker jag att musik i sig är det mest intressanta som mänskligheten har åstadkommit. Men det är väl därför jag är nörd och gör ett så otroligt nischat program.

Och faktum är att det varken är dyrt eller krångligt att betala Stim-licens. 

Stim har olika prislistor inom olika musikområden och podcasts är en av dem. Tarifferna är lika för alla och på så vis mycket rättvisa.  

– Vi tar betalt för mängden musik i kombination med antalet nedladdningar eller streams, säger Anders Cangemark.

– Den första nivån är generöst tilltagen och innebär att du kan spela musik eller ett intro i totalt tre minuter för 350 kronor i månaden. Om podden laddas ner eller streamas mer än 70 000 gånger ökar priset lite. 

Det är i det spannet de allra flesta poddar ligger. Om du har en mer renodlad musikpodcast kan det kosta lite mer. Men inte nödvändigtvis. Har du mindre än 2 000 nedladdningar kan du nämligen spela upp till 60 minuter musik för 350 kronor i månaden. 

– Den Stimlicens jag betalar är ganska billig och väldigt lätthanterlig. Utan tvekan värd sina pengar, säger Tommie Jönsson. 

Han tror att även andra podcasts – som inte är musikdrivna – skulle tjäna på att ha mer musik och ljuddesign. 

– De flesta producenter på amatörnivå kan ganska lätt lära sig att spela in och klippa med hyfsat tekniskt resultat. Men det som ofta saknas är en lekfullhet i formen – jinglar, ljudbäddar, pauser med musik, ljudillustrationer och intressant klippning. 

– Ska man jobba på det viset är musik en viktig ingrediens och jag tror att upplevelsen av poddmediet skulle bli rikare med lite fler färger på paletten. 

Även Anders Cangemark hoppas att kunskapen om hur man får använda musik i podcasts ska bli större. 

– Ja, vi vill ju att fler ska kunna utnyttja möjligheterna med musik. Det är inte svårt. Man går bara in på vår webb och ansöker om licens för podcast. 

– Vi har idag avtal med många större poddar, men även en del mindre. Vi har också en bra pågående dialog med flera plattformar som samlar många podcasts. Vi vill hitta ett sätt att göra det enklare att betala licensen. 

Text: Pia Runfors, 2017